Om informationssökning & källkritik

Informationssökning: 

Mina reflektioner om KTH:s informationssökningsguide följer i två punktlistor á positivt och negativt.

Positivt

• Fin layout och sidan är användarvänlig.
• Bra med interaktiva tester.
• Bra med valmöjlighet vad gäller navigationen. Man kan välja att gå via länkarna på vänster sida, eller klicka på pilarna nere till höger/vänster (beroende på om man vill gå framåt eller tillbaka).
• När man väl börjar klicka sig framåt ser layouten likadan ut. Informationen är lättöverskådlig med korta punkter.
• De tipsar om att man ska söka både på svenska och engelska.
• Introduktion till trunkering, tesaurer, booleska operatorer (OR, AND, NOT) och hur man använder de olika sökfälten.
• Hur man söker är uppdelat i flikarna ”I databaser” och ”På internet”.
• För att komma åt databaserna måste man ha ett lånekort på KTH:s bibliotek och en pinkod; både positivt och negativt.
• Väldigt enkelt språk, vilket är användarvänligt även om man besitter lite förkunskaper om informationssökning.
• Bra med information om hur man undviker att hamna i språkfällor, hur man undviker irrelevanta källor och hur man utvärderar sina sökningar.
• Fint att de introducerar LIBRIS, den nationella bibliotekskatalogen i Sverige. 
• De berättar om hur man söker efter andra källor än böcker. 
• Information om hur man skriver en referenslista, det är alltid behövligt!
• Bra att sidan finns på engelska också.  

Negativt

• Vissa delar av sidan är inte uppdaterad sedan 2005, 2008 och 2010 – man borde uppdatera varje år eller i alla fall kolla så att allting fungerar.
• Datatermgruppslänken är ej uppdaterad.
• Negativt med testerna; svaren sparas inte. Positivt dock att man kan se de rätta svaren.
• Att ha interaktiva tester kan leda till att personer som ska göra testet bara tittar på de rätta svaren och struntar i att lära sig något.
• De borde tipsa om google scholar.
• Avdelningarna ”Dags att söka, Använd falkblick, I elektroniska tidskrifter och böcker” är blanka?
• De olika ”Indexena” funkar inte.
• För att komma åt databaserna måste man ha ett lånekort på KTH:s bibliotek och en pinkod; både positivt och negativt.

Källkritik 

Min första tanke om Lunds universitetsbiblioteks (Lunds UB) källkritiksguide, är att den borde vara som KTH:s informationssökningssida. Lunds UB:s guide framställs inte på ett lika användarvänligt sätt. Väldigt mycket information om källkritikens historia (4 A4). Öppnas i ett pdf-dokument. I och för sig väldigt luftigt dokument, och säkert intressant. Detta är återkommande för varje ”kapitel”, och dokumenten innehar fördjupande information om det kapitlet handlar om.

Positivt

• Enkelt skrivet (formulerat).
• Bra med övningar.
• Tydliga rubriker på ”kapitlen”
• Pdf-filerna gör det enkelt att skriva ut ”Källkritikskompendier”
• Att det finns ett ”Läs mer”-kapitel med tips om fördjupande texter.

Negativt

• Inte så användarvänlig layout
• Navigationen på sidan är inte heller så bra, vore lättare med samma navigation som på KTH:s sida. Den enda navigation som finns är en lista på vänster sida och en ”Tillbaka”-knapp på varje kapitel. (den knappen tar dig tillbaka till den sidan du besökte innan)Lite för mycket länkar, när jag vill läsa om ett specifikt ämne vill jag ha allt samlat på en plats – inte behöva öppna nya flikar för varje sak (detta gäller främst testerna där man ska öppna upp informationen i nytt fönster) 
• Att testernas bilder och texter inte är integrerat på sidan gör det också svårare för läraren/bibliotekarien att skriva ut källkritikskompendier till de som ska lära sig.

Om IKT-verktyg

När jag valde att söka denna kurs, så var det IKT-verktygen som lockade mest. Begreppet har blivit smått introducerat under min studiegång på Högskolan i Borås (där jag studerar till bibliotekarie). Nu ska jag redovisa mina kunskaper om de IKT-verktygen jag har testat på under sommarkursens gång.

Personlig lärmiljö

1. Har du några egna erfarenheter av "peer-to-peer learning" (på svenska; samarbetslärande eller kamratlärande)? Vad tycker du om detta?

Jag har faktiskt inte hört talas om uttrycket "peer-to-peer learning" innan, och har antagligen inte några erfarenheter av detta heller.

2. Vad upplever du är de största likheterna och skillnaderna mellan en personlig lärmiljö som SymbalooEDU, ProLearn och Google och de lärplattformar du har testat hittills?

Skillnaderna mellan personliga lärmiljöer och andra mer öppna miljöer, är att de förstnämnda är lite mer strikta och kan hållas inom stängda från utomstående. Medan man kan öppna för allmänheten med hjälp av till exempel Google, men låsa vissa delar av plattformen. 

3. Kan du se några särskilt intressanta användningsområden för en personlig lärmiljö som SymbalooEDU i din profession?

Jag kan se en mer användbarhet av Symbaloo (ej EDU), eftersom jag inte är lärare/lärarstudent, i min framtida profession eftersom jag antagligen kommer ha fler sidor att följa då. Det är samma situation som med en RSS-feeder ungefär. Fast Symbaloo känns mer ungdomligt och kanske till och med barnsligt till viss del; detta grundar jag endast på dess layout.

Virtuella världar

1. Vad tycker du om Second Life?

Second life provade jag på för första gången idag. Och jag kan inte annat än att hålla med Kristoffer. Jag ser heller ingen vidare användning av SL i varken undervisningen eller inom min framtida profession. Men nu ska jag göra det ”ordentligt”, såsom uppgiften säger att jag ska. Väldigt seg grafik. Kan inte hitta var man ändrar grafikinställningarna heller, trots att man fick anvisning om det i början att klicka på ”me” och vidare in på grafiska inställningar. Och jag hoppas liksom Kristoffer att det bara är min dator som inte håller måttet. Det enda som går fort är att starta spelet och avsluta det.

2. Vad kan du se för poäng med att din arbetsplats/organisation har en närvaro i Second Life? Varför inte?

3. Ser du någon användning för SL eller andra virtuella världar/spel i din undervisning? Varför inte?

Jag skulle inte använda SL igen, med tanke på dess dåliga grafik. Jag ser heller ingen användning av SL i mitt framtida yrke. Om jag skulle ha användning av en virtuell värld på min framtida arbetsplats, så hade jag hellre valt en annan plattform och skapat ett virtuellt bibliotek. En förbättrad grafik och användarvänligt är några saker som man behöver fokusera på om man ska nå ut till alla, detta tycker jag inte att SL gör.

Lärande spel

Spelalternativ; World of Warcraft (WoW), the Sims eller Battlefield heroes.

1. Vilket spel valde du och vad tyckte du om det?

Jag valde att spela the Sims, och det jag tycker om med detta spel är att det är så likt verkligheten. Man får även öva sig på att söka jobb, balansera sitt liv med allt vad de gäller att laga mat, sköta hushållet och sköta simmarna. Man lär sig även att handskas med pengar. Att skapa familj är något man kan göra i the Sims också. När jag spelade utgick jag från mitt liv och skapade en karaktär som såg ut som mig. Jag tyckte även om att skapa husen, och det är något man kan introducera till de lite äldre barnen därigenom kanske arkitekturdrömmar skapas?

Jag har själv inte spelat WoW, men jag har skrivit ett arbete om onlinespelares informationssökning och har en lillebror som spelar WoW. Det jag har märkt att personer som spelar onlinespel är att deras engelska utvecklas mycket fortare än den man lär sig i skolan. Min lillebror pratar mycket bättre engelska än vad jag gör, som ändå har studerat längre än honom.

Mobilen

1. Vad tycker du om de funktioner du har testat? Vad var svårt? Vad var lätt att lära sig?

Jag har en iPhone 3gs och den är fortfarande rätt ny för mig så lär jag mig någonting nytt (nästan) varje dag. Den funktion jag valde att testa var att publicera ett inlägg med bild och text genom att maila från min mobil. Det var lite svårt att förstå till vilken mail man skulle skicka bilden till. Men efter tre gånger så gick det iväg (http://ikt-lisa.blogspot.com/2011/07/sommarhalsning.html#comments). Det verkar som man kan skicka till den mail man har skrivit in under Inställningar på blogger, eller bara skicka till go@blogger.com. Nu vet man det i alla fall. Detta är en fördel med blogger, och kanske kommer jag att byta över min privata blogg till denna plattform också, men just nu håller blogg.se på att skapa en app så vi får se hur lång tid det tar innan den kommer.

2. Vad kan du se för poäng med att använda mobiltelefonen som verktyg för lärande? Varför inte?

För att utgå från mina egna erfarenheter av att använda telefonen i skolan, så tycker jag att det är en väldigt bra idé. Om föreläsarna har lagt ut sina ”slides” innan föreläsningen, brukar jag ha dem uppe för att kunna se bättre, gå tillbaka och skriva färdigt en anteckning – helt enkelt hänga med bättre.

sommarhälsning

från ett soligt & varmt gbg. inlägget är ursprungligen publicerat via mobilen, men har redigerat storleken på fotot i datorn och lagt till denna text.

Om att göra lärobjekt

Det var både roligt, jobbigt och tidskrävande att göra ett lärobjekt med hjälp av Camstudio. Första gången  glömde jag att spela in ljudet, andra gången blev ljudet väldigt lågt och den sista filmen (som är här nedan) blev bra ljudmässigt - men var mitt sämsta försök vad gäller prat och att få allting att klaffa. Jag skulle inte använda mig av Camstudio igen, för att kvalitén blev inte så bra som jag hade hoppats på. Detta kanske beror på att jag redigerade filmen i Windows Movie Maker, men jag vet inte. Man ser i alla fall vad jag gör på filmen och man hör mig också. Här är min instruktionsvideo om hur man gör en gif-animation i Photoshop;

Klicka på rutan för att komma till youtube, då kan man se videon i större format.

Här är mitt resultat efter att ha gjort en instruktionsfilm om hur man gör en gif-animation i Photoshop. Mina bilder är tagna på Johnossis konsert på Liseberg den 8/6-2011. Det finns många tillfällen på konserter att fotografera roliga bildsekvenser.  Detta är bara två av tre som jag lyckades få på bild. När jag laddade upp filen på Youtube såg jag att man kan göra animationer där! Det kanske jag ska testa någon annan dag.

Johnossi på Liseberg den 8 juni 2011

Johnossi på Liseberg den 8 juni 2011