Dagens studenter

Tänkte att jag kunde skriva mina foruminlägg här på bloggen också. 

1. Varför kan Internet och IKT öka motivationen och lärande hos unga?

Jag tror att Internet och IKT kan göra studenter intresserade av att lära sig mer för att de då får visa sin, ofta väldigt stora, kunskap om datorer och Internet. De får en möjlighet att med IKT-verktyg förmedla sin kunskap och dela den med sin lärare och sina medstudenter. Det blir en stor kontrast till den ”klassiska lärsituationen” där läraren lär ut och studenterna/eleverna lär sig av denne. Att inkludera studenterna kan bidra till att både elever och lärare lär sig. Av varandra.

2. Hur skulle jag kunna använda Internet och IKT för

a) att uppmuntra kreativitet och lärande hos mina, framtida, användare?

b) underlätta för personer med funktionshinder?

a) Om jag hade varit lärare hade jag i mitt arbetssätt sett till att eleverna hade fått hålla i egna lektioner. När jag gick i grundskolan skedde ingenting sådant, men då var vi fortfarande så pass små klasser att lärarna fortfarande såg varje enskild individ. Men när jag började i gymnasiet var vi tvungna att hålla en egen lektion i Idrott och hälsa. Genom att ha detta som ett kriterium för att få godkänt i kursen, var väldigt lyckat för att klassen blev väldigt sammansvetsad. Detta tror jag berodde på att man fick lära andra, inklusive läraren, och lära av andra.

”Som bibliotekarie behöver du kunna nå unga via deras egna informationskanaler, lära dem bättre sökvägar och lära dem hur de ska värdera den information de hittar på Internet. Hur gör man det?”

Min tanke är att man får lära sig av varandra. Jag tror inte att det finns en rätt väg att gå. Jag tror inte heller på att bibliotekarier i sig kan förändra generation Y, och säga ”du ska inte göra si eller så. Gör så här istället, det är mycket bättre.” Det är nästan lika hemskt som att säga att ”Läs inte den boken, läs den här jättesvåra boken som du ändå inte kommer förstå en mening i – den är mycket bättre!”.

b) Användningen av IKT-verktyg kan underlätta genom till exempel inspelade föreläsningar, där studenterna kan spola tillbaka, lyssna igen, pausa och anteckna i sin takt. Detta är inte bara en fördel för personer med funktionshinder, utan för alla studenter. Att kunna examineras genom podcasts, istället för seminarium, kan också vara bättre än en salstenta/hemtenta för det är platsoberoende och man kan diskutera fritt med andra examinerande studenter.  

3. Vilka resurser behövs för att förverkliga detta?

För att förverkliga mina förslag ovan behövs engagerade lärare och studenter, finansiella resurser och lika förutsättningar för alla medverkande. Det är inte självklart att alla studenter har en dator med webbkamera, därav kan man inte kräva att alla kan delta i en videopodcast.